Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Statssekreterare Stenlund: EU som säkerhetspolitisk aktör - Finlands ambassad, Stockholm : Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Stockholm
FINLANDS HONORÄRA GENERALKONSULAT, Göteborg


Finlands ambassad
Gärdesgatan 11, 115 27 Stockholm
+46 8 676 6700, info@finland.se
Finlands honorära generalkonsulat
Götgatan 10, 41105 Göteborg
+46 31 801 050, sanomat.got@formin.fi
Suomi | Svenska |  |  | Instagram
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 9.1.2017

Statssekreterare Peter Stenlunds tal under Folk och försvars Rikskonferens i Sälen 8.1.2017

EU som säkerhetspolitisk aktör

Ett varmt tack till vår moderator för att jag får öppna denna högaktuella paneldiskussion. Jag vill också tacka arrangörerna för att ni önskat få med ett finländskt perspektiv. Det känns angeläget särskilt då det gäller EU-frågor.

Det är ingen nyhet att vi i Finland och Sverige har en stark gemensam vilja att förstärka vårt samarbete inom säkerhetspolitiken och i det konkreta försvarssamarbetet. Vi har med tillfredsställelse noterat formuleringen om ett försvarssamarbete som kan fördjupas "bortom fredstida förhållanden". Den motsvarande finska formuleringen lyder "det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet med Sverige är omfattande och främjas utifrån gemensamma intressen, utan några begränsningar".

Vårt samarbete bygger på en gemensam syn på det aktuella säkerhetspolitiska läget vid Östersjön, i Europa och även vidare. Ryssland illegala annektering av Krim och fortsatta verksamhet i Ukraina har inneburit ett avgörande skifte för Europas del – respekten för det OSSE-baserade europeiska säkerhetssystemet har brutits. Läget i Europa och kring Östersjön har försämrats, vilket har en direkt påverkan på oss.

Hur möter vi i Finland den förändrade verkligheten? Svaret är att samarbeta allt tätare med våra närmaste partners. I regeringens säkerhetspolitiska redogörelse från juni konstateras att det är en central prioritet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik att stärka EU:s roll som säkerhetsgemenskap, fördjupa samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna, intensifiera samarbetet med USA, sköta de betydelsefulla relationerna med Ryssland och utveckla partnerskapsrelationen med NATO.

Finland har en långsiktigt strävat att bygga upp EU:s gemensamma säkerhets- och utrikespolitik med en början i Finlands inträde i unionen. Vårt medlemskap var ett utpräglat säkerhetspolitiskt val. Denna dimension har med åren inte försvagats, snarare tvärtom.

I dagens läge ökar behovet av samarbete. Som medlemmar i EU är vi inte utomstående eller isolerade om säkerheten hotas i vårt närområde eller annorstädes.

Detta har varit tydligt i Finlands inställning till artikel 42/7 om stöd och bistånd i Lissabonfördraget. Vi anser att artikeln har en stark säkerhetspolitisk betydelse, både principiellt och i praktiken. Den ger oss rättigheter och skyldigheter både i närområdet och i vidare sammanhang. Bland annat mot denna bakgrund utvecklar vi vår lagstiftning så att vi effektivare kan ta emot och ge stöd och bistånd.

Att åberopa artikel 42/7 efter terrorattackerna i Paris innebar en betydelsefull markering. Finlands inställning markeras i vårt starka svar: vi fördubblade vårt stöd till utbildningsinsatsen i norra Irak, vi överlät flygtimmar åt Frankrike och vi förstärker vårt deltagande i UNIFIL-operationen i Libanon med ett helt kompani.

Finland vill fördjupa försvarssamarbetet inom EU. Detta är nödvändigt för att unionen och dess medlemsstater ska vara bättre beredda att möta framtidens hot och utmaningar. I EU:s nya globala strategi konstateras att unionen spelar en viktig roll i skyddet av medlemsländernas medborgare och territorier. Huvudansvaret ligger hos medlemsländerna, men med unionens stöd kan vi stärka medlemsländernas förmågeutveckling, den europeiska försvarsindustrin och -marknaden samt försörjningsberedskapen.

Försvarsindustrin i Finland är relativt liten och består främst av små och mellanstora företag. Att utveckla den inre marknaden och bli delaktig i europeiska upphandlingar inom försvarsindustrin är därför centrala frågor för Finland. Vi välkomnar kommissionens aktiva roll i försvarsfrågor.

Försörjningsberedskapen, inklusive den militära, är särskilt betydelsefull för Finland på grund av vårt geografiska läge. Inom EU är målet att försäkra sig om snabba och effektiva leveranser av försvarsmateriel även under krisförhållanden.

Frågan om EU:s mervärde ställs ofta. Ett sätt att svara på frågan är att se på vad bristen av samarbete kostar oss. Kommissionen har räknat ut att medlemsländerna årligen går miste om 25-100 miljarder euro på grund av parallella anskaffningar, ineffektivitet och brist på stordriftsfördelar. Det handlar om enkel matematik: med ökat samarbete får vi mer ut av våra begränsade resurser.

Om vi beaktar situationen ur ett transatlantiskt perspektiv är det enbart rätt och rimligt att Europa bär ett större ansvar för sin egen säkerhet. Det finns inga motsättningar här: ett starkare EU är en starkare samarbetspartner för Nato. Att komplementera varandra är det centrala i EU:s och Natos samarbete. Ett utmärkt exempel av detta är de gemensamma satsningarna för att bekämpa hybrid hot.

Vi ser inte heller någon motsättning i att vi vill utveckla EU:s försvarssamarbete samtidigt som vi utvecklar vårt partnerskap med Nato och värnar om vår rätt att ansöka om medlemskap. Det som är viktigt för oss är det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet, och vi deltar i detta utgående från våra egna förutsättningar.

Varken Storbritanniens EU-beslut eller valresultatet i Förenta staterna innebär ett behov att omvärdera grunderna för EU:s försvarssamarbete. I ett världsläge präglat av osäkerheter och stora svårigheter att bereda sig för alternativa utvecklingsskenarior är EU viktigare än någonsin. Samtidigt är det politiska läget i många EU-länder synnerligen komplicerat. Det finns uppenbara risker för att resultat och framsteg som uppnåtts under tiotals år av samarbets- och integrationsfrämjande ansträngningar "fuskas" bort. Nu finns det alla skäl att konsolidera de krafter som slår vakt om en funktionsduglig Europeisk Union, inklusive i de frågor som i dessa tider berör folk synnerligen starkt - tryggheten och säkerheten. Risken att vi skulle bygga en för stark Union då det gäller den helhetsbetonade säkerheten är försumbar.

Se talet på Folk och Försvars YouTube-kanal

Peter Stenlund är statssekreterare vid Finlands utrikesministerium.

Skriv ut

Uppdaterat 9.1.2017


© Finlands ambassad, Stockholm
© Finlands honorära generalkonsulat, Göteborg | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter