Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlandssvenskar lever längre än andra - varför? - Finlands ambassad, Stockholm : Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Stockholm
FINLANDS HONORÄRA GENERALKONSULAT, Göteborg


Finlands ambassad
Gärdesgatan 11, 115 27 Stockholm
+46 8 676 6700, info@finland.se
Finlands honorära generalkonsulat
Götgatan 10, 41105 Göteborg
+46 31 801 050, sanomat.got@formin.fi
Suomi | Svenska |  |  | Instagram
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 2.11.2007

Finlandssvenskar lever längre än andra - varför?

Docent Markku T. Hyyppä undersöker i sin bok Livskraft ur gemenskap - om socialt kapital och folkhälsa varför finlandssvenskar lever ett friskare och längre liv än sina finsktalande landsmän.


Docent Markku T. Hyyppä

Boken har nu kommit ut i Sverige på förlaget Studentlitteratur. Den 26 oktober redogjorde Markku T. Hyyppä för sin undersökning, där han söker svar på frågan varför svensktalande finländare lever längre än sina finsktalande landsmän; i själva verket lika länge som befolkningen på den japanska ön Okinawa, som tillhör de mest långlivade i världen.

Presentationen hölls på Finlands ambassad i Stockholm. På plats i bankettsalen fanns bokrecensenter och representanter från finsk och svensk media. Ambassadens kulturråd Anna-Maija Marttinen inledde med att hälsa välkommen och säga några ord om ambassadbyggnadens arkitektur och historia, samt berätta om dagens program, som bjöd på både nytta och nöje. För nöjesinslaget stod Markku T. Hyyppäs son Miklos Långvik, som hade lovat framföra några stycken på gitarr, "för vi vill ju alla ha något till livs för både hälsan och kreativiteten", sade Anna-Maija Marttinen.

Markku T. Hyyppä redogjorde för sin forskning

Den allmänna uppfattningen brukar vara att en minoritet mår sämre än majoritetsbefolkningen. I sin undersökning visar dock Markku T. Hyyppä att den finlandssvenska minoriteten, som utgör endast 5,5 % av Finlands befolkning, mår avsevärt mycket bättre och lever längre än den finskspråkiga majoriteten.

Hyyppä fattade intresse för ämnet när han kom i kontakt med många ovanligt pigga och aktiva åldringar i sin finlandssvenska frus släkt. Att vissa lever längre än andra brukar ofta förklaras med att de t.ex. äter mycket fisk. Det är förvisso en viktig faktor, men - visar Hyyppäs omfattande forskning - det sociala kapitalet, som är en biprodukt av samhällsaktiviteter, har visat sig vara ännu viktigare för ett längre liv. "Det var intressant att studera deras sätt att leva", sade Hyyppä om fruns finlandssvenska släkt. Själv har han sina rötter i Karelen och Kainuu.

Hyyppä har tidigare gett ut flera verk på finska om samma ämne. Den nu aktuella boken på svenska är i stora drag samma bok som han gav ut i på finska år 2002, Elinvoimaa yhteisössä, men med uppdaterad information bland annat vad gäller undersökningarna. Hyyppä är glad över sin nya bok, där den röda tråden är hälsoeffekterna av vi-känslan och s.k. socialt kapital. Socialt kapital uppstår när människor umgås med varandra, till exempel när man utövar en gemensam hobby. De långlivade finlandssvenskarna är aktiva och umgås med andra på fritiden och har därför ett stort socialt kapital som i sin tur ger livskraft och hälsa.

Det råder ingen tvekan om att socialt kapital förlänger livet, säger docent Markku T. Hyyppä, oavsett andra hälsopåverkande faktorer. "Ju större socialt kapital, desto bättre hälsa," sammanfattade Hyyppä saken.

Expertkommentarer

Efter Hyyppäs presentation framfördes två svenska kommentarer av experterna professor Töres Theorell (Karolinska Institutet) och filosofie doktor Hans-Erik Olson (Institutet för fritidsvetenskapliga studier).

Professor Töres Theorell har även han forskat kring socialt kapital. Han inledde sitt anförande med att framföra en dikt sjungande, för att på det sättet illustrera hur människans kognition aktiveras på flera plan om man utövar flera kulturformer samtidigt. "Det sätter igång flera delar av hjärnan", sade Theorell. När kulturella aktiviteter utövas gemensamt utökas det sociala kapitalet. Han nämnde även de gamla folkstammarnas religiösa ritualer, där sång och dans var viktiga inslag. Riterna var sannolikt ett av de viktigaste sätten att skapa gemenskap och sammanhållning inom gruppen. Professor Theorell konstaterade också att det fortfarande finns alldeles för litet forskning kring välmående.

Fil.dr. Hans-Erik Olson lyfte i sitt anförande fram möjligheten att använda kultur som terapiform. Genom vetenskapligt grundade aktiviteter skulle man kunna försöka aktiviera personer som blivit passiva, sade Olson, och konstaterade att Hyyppäs forskning ju visat att personer som är aktiva på sin fritid är friskare och mår bättre än personer som är passiva på fritiden. "Det är en mycket intressant undersökning, som skulle kunna fungera som språngbräda till exempel i främlingsarbete", sade Hans-Erik Olson.

Livlig diskussion

Efter presentationen och kommentarerna följde en diskussion som leddes av socialrådet Timo A. Tanninen. Många ville ställa frågor till Markku T. Hyyppä, som bland annat underströk att han i sin undersökning självfallet tog hänsyn till jämförbarheten mellan de finska och finlandssvenska testpersonerna. Han betonade också att det inte är det svenska språket i sig som är nyckeln till välmåendet inom gruppen, utan att språket definierar gruppen, som har en utpräglat social kultur. Den sociala kulturen å sin sida bidrar till att öka det sociala kapitalet och därmed främja välmåendet inom gruppen.

Det är alltså vetenskapligen bevisat att det är hälsosamt att utöva kultur. I Finland finns s.k. motionssedlar som finländska arbetsgivare kan ge till sina anställda. Markku T. Hyyppä tycker att motionssedlarna är bra, men efterlyser även en satsning på andra kulturformer.

Därefter tog den lättsammare delen av programmet vid med ett gitarrsolo av Miklos Långvik, följt av förfriskningar och tilltugg - och socialiserande tillsammans.

Text: Annukka Jaakola
Bild: Laura Savolainen

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 21.11.2007


© Finlands ambassad, Stockholm
© Finlands honorära generalkonsulat, Göteborg | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter